Tecken på dålig smak: Burberrysjal.
Tecken på god smak: Byrberrytrench.

Fast sjalen är ett betydligt säkrare tecken.

/Stora syster

En vinternatt

Storasyster! Jag hittade en 5-krona i snön i går natt på vägen hem. Lyckan var total! Vilken eufori!

Jag blev också upphunnen av en cyklist som började prata med mig. Han tyckte att jag gick sjukt snabbt och var tvungen att stanna för att hämta andan lite.

/Lilla syster

Framtidsplaner

Snart bär det av till Portugal igen! Det innebär att jag kommer komma hem med ytterligare en tupp, en Galo de Barcelos. Jag har nämligen bestämt att jag ska köpa en tupp i en ny färg varje gång jag kommer till Portugal.

Till nästa termin har jag sökt distanskurser i bland annat portugisiska och det är mycket möjligt att jag kommer att spendera vårterminen i Portugal. Då vet jag en syster som ska komma på besök!

/Lilla syster

Välkommen tillbaka!

Det är mycket roligare när du är med.

/Stora syster

Märkligt möte

För några kvällar sedan blev jag stoppad av en kille när jag var påväg hem från en föreläsning. Han frågade på engelska om han kunde få låna min mobiltelefon. Det fick han. Men först tyckte han att vi kunde göra sällskap en bit på vägen. Han berättade att han kom från Kairo, att han hade bott i Lund i två år och att han tyckte Sverige var alldeles för dyrt och kallt. Han tyckte att jag verkade trevlig och frågade var jag hade min pojkvän. Sen tror jag att han försökte sälja parfym till mig, men det nappade jag inte på och när inte det fungerade frågade han om han kunde få låna 100 kronor. Det fick han inte och det var slutet på det mötet.

/Lilla syster

Mina studier i italienska

Kära Stora syster!

Jag tänkte att du kunde vara intresserad av mina studier i italienska. Du kanske undrar vad det är jag sysslar med. Se te ne frega, alltså om du skiter i det, kan du hoppa över hela detta inlägg!

Jag har nu avslutat en delkurs av en delkurs av kandidatkursen i italienska. Det betyder att jag har skrapat ihop hela 3,75 hp (om jag inte räknar helt fel) hittills den här terminen. Delkursen av en delkurs av en kurs gick ut på att vi läste tre romaner på två veckor. Seg som jag var i starten läste jag nog alltsammans på en vecka. Sedan följde diskussioner, en inlämningsuppgift och en muntlig presentation. Läraren var mycket imponerad över min prestation och lyckades inte hitta ett enda fel, varken i min inlämningsuppgift eller i min presentation. Då ska du veta att den här läraren skrämmer mig. Hon är intelligent, överambitiös och talar svenska nästan lika bra som Erik Gandini. Dessutom har hon en blick som säger "du är dålig". Att få lite positiv respons av henne kändes därför otroligt bra. Det är också skönt att delkursen av en delkurs av en kurs är slut. Nu kan böckerna exporteras till behövande i Portugal.

Andra delen av delkursen går ut på att läsa Dante, Boccaccio, Petrarca och andra klassiska italienska författare. Just nu läser vi delar av Den gudomliga komedin på originalets 1300-talsitalienska. Det är fascinerande. Det måste vara det mest omdiskuterade och analyserade litterära verk i Italien, ja kanske i hela världen, eller vad tror du Stora syster?

I en annan delkurs översätter vi just nu tidningsartiklar från svenska till italienska. Med tanke på att de handlar om genmanipulering, naturkatastrofer, trafikproblem och annat skoj är de ganska svåra, för att inte säga helt omöjliga att översätta utan ordbok. Vad heter till exempel brandbomb, kloning eller provrörsbarn på italienska? Ja du Stora syster, det vet jag inte själv, men jag kan återkomma med svar vid ett senare tillfälle om det är av intresse.

Sen har vi kandidatuppsatsen, la tesina. Jag har nu börjat läsa Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige och jag tror att jag kan ha hittat ett ämne för min uppsats, nämligen hur namn på människor, djur och orter översatts i den italienska översättningen av boken. Vad tror du om det Stora syster?

/Lilla syster

Jag är ingen värdig bloggare

Jag har inte varit inne på den här bloggen på flera månader. Ändå är halva bloggen min. Jag har inte tagit del av det som sagts och jag har inte utnyttjat min bloggrätt. Jag borde skämmas. Det gör jag lite också./Lilla syster

"Och många månar har jag sett sedan dess. En blid och sentimental måne mellan björkar vid kanten av en sjö ... Månen ilande genom dimmorna över havet ... Månen på flykt genom rivna höstmoln ... Kärleksmånen, som lyste på Gretchens trädgårdsfönster och Julias balkong ... En icke längre ung flicka, som gärna ville bli gift, sade mig en gång, att hon måste gråta då hon såg månen lysa över en liten stuga i skogen ... Månen är liderlig och lysten, säger en poet. En annan försöker lägga in en etiskt-religiös tendens i månstrålarna och liknar dem vid trådar, som av kära avlidna spinnas till ett nät att fånga en vilsekommen själ i ... Månen är för ungdomen ett löfte om allt det oerhörda som väntar, för den äldre ett vårdtecken över att löftet sveks, en erinran om allt som brast och gick sönder ...
Och vad är månskenet?
Solsken i andra hand. Försvagat, förfalskat."

ur Doktor Glas, av Hjalmar Söderberg

/Stora syster

Försäljare/ägd

Jag köpte nytt smink igår och idag känner jag mig solbränd. Bra?

Dagens ordspråk lyder: köp inte smink av någon som du inte vill se ut som.

/Stora syster

Pirr i magen

Man måste få vara barn ibland, även om man får blåmärken på både rumpa och lår för att man egentligen är för stor för gungan.

Jag är förresten alldeles tonårsfinnig just nu.

/Stora syster

Alla som inte röstar är våldtäktsmän

Cirka 80 % valdeltagande, pratar de om. Det innebär att runt 20 % av de svenska medborgarna väljer att ge upp sin möjlighet att påverka.

Tycker man att någonting är fel så försöker man göra någonting åt det, man röstar. Tycker man att allt är bra så försöker man upprätthålla det, man röstar.

Röstar man inte så har man ingen rätt att klaga. Det kallas inte rättighet och skyldighet utan anledning.

/Stora syster

"Han stod bortvänd rätt länge. Hans närvaro tyngde mig och retade mig. Jag tänkte be honom gå, lämna mig, när han plötsligt skrek till i ett slags utbrott och vände sig mot mig: 'Nej, jag kan inte tro er. Jag är säker på att det har hänt att ni har önskat er ett annat liv.' Jag svarade att det hade jag naturligtvis, men det betydde inte mer än när man önskade att man var rik, att man kunde simma mycket fort eller att man hade en vackrare mun. Det var samma sak. Men han hejdade mig och ville veta hur jag såg detta andra liv. Då var det jag som skrek 'Ett liv där jag kan minnas det här', och sen sa jag genast att nu hade jag fått nog. Han ville fortfarande tala med mig om Gud men jag gick fram mot honom och försökte förklara för honom en sista gång att jag hade så lite tid kvar. Jag ville inte slösa bort den på Gud. Han försökte byta ämne genom att fråga varför jag kallade honom 'monsieur' och inte 'min fader'. Det irriterade mig och jag svarade att han inte var min far: han stod på de andras sida."

ur Främlingen av Albert Camus

/Stora syster

Och hon huffade och hon puffade, men sjukhuset stod kvar.

/Stora syster

Älska sommar

Vi lever, och bloggen lider.

Det är i alla fall skönt att ha dig hemma, lilla syster, även om du snart åker till din kärlek i Portugal och jag kanske har hunnit flytta härifrån med min innan du kommer tillbaka.

Det är första augusti idag, jag började jobba för över två veckor sedan och det känns som om man borde summera sommaren, hittills.

Allt har gått så fort, bara, så lite tid att njuta. Jag vill ha fler månader, och samtidigt vill jag ha en nyckel i handen till en alldeles lagom stor lägenhet på en annan plats. Jag har aldrig längtat så mycket till hösten som jag har gjort den här sommaren. Vi lägger nya spår, jag och Virvelvind, kanske blir det inlandsbanan, kanske blir det bergochdalbana. Men det känns bra.

Jag har spenderat så mycket fin tid med fina människor den här sommaren. Fantastiska saker har hänt med vädret och fantastiska saker följer med människorna. Öl är så god kall i skuggan, brunbränd hud är så vacker, alla leenden är så vackra när det är sommar och det skymmer. Sköna dagar på sköna stränder, sand i väskan, sand i mobilen. Kyssar, mygg och tropiska nätter. Nätter med bara ben och armar, bara kroppar. Hundpassning och böcker. En sommar som gått back en festival, en sommar av oro och längtan och lycka och väntan. En med uppfäst lugg på utväxt och brun panna. Grillning i parken och förändringar.

Det är väl. Och det är sommar kvar.

/Stora syster

"Hej, det är jag igen ..."

Ibland kommer jag på hur jobbig jag är, och hur jobbigt det måste vara för min kille att leta lägenhet tillsammans med mig.

Bland annat tycker jag inte om att prata i telefon. Jag tycker ibland att det är rejält jävla obehagligt att prata i telefon. Kanske för att det bara är en liten del av kommunikationen, för att man missar så mycket om man inte ser den person som man talar med.

Som sagt, ibland kommer jag på hur jobbig jag är.

Jag trilskas och blir svag och liten, blir feg och undvikande. För att jag vill att allt ska bli så bra och inga misstag får kanta min väg. Var det inte misstagen man skulle lära sig av?

Sedan, när jag har kommit på exakt hur jobbig jag är och analyserat dessa fel och brister, kommer jag på hur fantastiskt bra min kille kommer få det när han faktiskt bor med mig. I alla fall ibland.

/Stora syster

Osvensk

När jag träffar nya människor brukar jag låta dem gissa varifrån jag kommer. Många gissar på Spanien. Det beror kanske snarare på att det finns så otroligt många spanjorer här än att jag ser särskilt spansk ut. Andra vanliga gissningar är Östeuropa, Frankrike, Nederländerna, Belgien, England och Tyskland.

När jag har låtit dem gissa ett tag brukar jag ge dem ledtråden Nordeuropa. Sverige brukar då komma upp förr eller senare, men inte alltid. En gång var det en kille som redan hade gissat på Estland, Lettland, Finland, Norge och Danmark. Jag målade då upp en karta i luften och sa att jag kom från landet som låg mellan Norge och Finland. Grönland sa han då.

Många blir väldigt förvånade och vill inte tro på mig när jag säger att jag är svensk. Jag är ju inte blond. En del frågar om jag har färgat håret. De tror på fullt allvar att alla svenska tjejer är blonda. En av mina italienska vänner brukar skoja och säga att jag är den enda stackare i hela Sverige som inte är blond.

Jag tycker dock att det är skönt att inte vara blond. Generellt sett är nämligen italienare väldigt förtjusta i blondiner. Är du blond kan du vara säker på att få mycket uppmärksamhet, även om du inte är speciellt snygg i övrigt. Riktigt jobbigt tycker många.

/Lilla syster

Lockigt hår

Jag har under min tid i det här landet lagt märke till att väldigt många har lockigt hår. Jag tycker det är fint.

/Lilla syster

Konsten att tjäna pengar på att köpa glass

En kväll i förra veckan var jag och N på en gelateria och köpte gelato. Jag betalade med 10 €. Jag fick tillbaka 17,90 €. De pengar som så generöst gavs till mig har spenderats på mer glass åt mig och N och är sedan länge slut.

/Lilla syster

7-0!

HAHAHAHAHAHAHAHA!

/Lilla syster

"Det gör lite ont i mitt gamla mittbackshjärta"

Inte mitt alltså. Killens. Det är fotbolls-VM nu, vettu.

Männen i mitt liv är uppslukade, gatorna är mer tomma än vanligt.

Man vet i alla fall alltid var man kan hitta dem, om man ska se positivt på det hela. Eller rummet man ska undvika om man vill undvika männen. Positivt.

Något annat positivt: fotbollslår! Jag skiter i Guds hand, men jag älskar denna Guds gåva till mänskligheten. Fotbollslår är vad som gör VM uthärdligt. Ganska mysigt till och med, om man som jag har ett par verkliga att klämma på i tv-soffan.

/Stora syster

Ännu en dröm

Jag har haft en till dröm som jag kommer ihåg lite ifrån. Jag var i Sverige, men skulle åka till Italien. Jag gick till banken för att växla pengar. På banken hade de inga italienska pengar, så de gav mig finska pengar istället.

Har någon hört talas om Euro? Hmm.

/Lilla syster

Kanelbullar in Italia

Igår bakade jag och K kanelbullar, i sällskap av N som lagade maten. Det gick bra, trots ugnen. Bullarna blev bara lite brända i botten, men det är helt och hållet ugnens fel. Jag blev också lite bränd, på underarmen av den varma plåten. K klagade på mängden margarin. Alldeles för mycket enligt henne. Så mycket margarin använder man minsann inte i Norge. Ändå tog jag mindre margarin än vanligt. Jag hade gärna tagit lite till. Bullarna blev goda, inte alls lika goda som dem vi fick i Sverige, men goda. Aldrig har jag väl ätit så mycket nybakta bullar på en gång. Jag blev dock hindrad från att dricka mjölk till. Pupupupu.

Idag när jag kom in i köket fanns det bara en stackars bulle kvar, och så ett berg av disk...

/Lilla syster

Skorpioner, skorpioner

Häromnatten var jag hemma hos N. Inget ovanligt. Just denna natt hände dock något speciellt. Något som N aldrig kommer att glömma.

N satt och kopplade av i soffan i vardagsrummet, under den där klassiska bilden där ett gäng arbetare sitter och äter lunch på en balk hööögt upp i luften. Där, precis ovanför en av arbetarna såg jag en liten skorpion, mindre än en decimeter från N's huvud. Jag sa lugnt till N att flytta på sig. Jag pekade på skorpionen och N flög upp ur soffan. Han blev lite galen, sådär som folk brukar bli när de ser kryp. Han rufsade sig i håret, kliade sig lite överallt och sprang runt. En av killarna som N bor med kom ut i köket och tillsammans med N försökte han få ut den lille rackaren. Jag stod bara och tittade på och lät männen göra allt jobb. Det var underhållande måste jag säga. Efter ett bra tag fick de ut skorpionen och N lugnade sig med en cigarett (den enda på hela dagen). Därefter gick han runt lite i lägenheten på jakt efter fler skorpioner. Han hittade inga fler skorpioner. Han hittade dock en insekt, som ska ha varit "enorm". Han vände uppochner på hela sitt rum i jakt på insekten, som han tillslut fick tag i. Den lille stackaren gick ett våldsamt öde till mötes.

Jag har sedan tidigare upptäckt att N har lite problem med småkryp. Jag har dock aldrig sett honom så uppspelt förut. Han visste inte att det fanns skorpioner i Italien och det här var första gången han såg en. För mig var det tredje gången. Jag tycker dock att de italienska skorpionerna är lite lame. De är inte aggressiva och de är varken särskilt stora eller giftiga. Ett stick av en skorpion känns ungefär som ett getingstick. De är astråkiga. Det enda tuffa med dem är själva utseendet.

/Lilla syster

Juni

JUNI!

"Nämen det är ju Per Sinding-Larsen!"

En kväll tappade jag och D bort varandra - han drack tydligen tequila medan jag vandrade runt med vänner jag inte kände - och jag tog skydd från regnet i ett karaoketält och pratade med två tyskar som var på besök över dagen.

Det var då, just då, som jag blev 14 år igen och utropade ovanstående kommentar ganska högt (jag voro nämligen icke i behov av tequila). Per Sinding-Larsen hörde, kom fram, log snällt, tog i hand och frågade om jag skulle sjunga. Jag sa att jag inte vågade och fick fina PSL-magneter, varpå den trevlige mannen sa adjö och avlägsnade sig.

Hade jag varit 14 år hade jag antagligen tyckt att ovanstående var ganska pinsamt, men nu tycker jag bara det är roligt. Nästa dag, långt efter att jag hade hittat D, som var ganska svårmanövrerad resten av kvällen, mötte vi PSL igen. Jag tror nog han kände igen mig.

/Stora syster

Alla har fel (igen)*

Jag var egentligen aldrig orolig. Jag är annorlunda nu. Lycklig skulle man kanske kunna säga, mer mig själv, mindre ångest.

Siesta gick jättebra, Siesta var jättebra, Thåström hade den mest fantastiska närvaro, jag var väldigt närvarande och Anna von Hausswolff var lika fantastisk som förväntat.

Nätterna var kalla och närmsta tältgrannarna var trista, D:s luftmadrass visade sig vara trasig och vakterna var översittare.

Men det gjorde ingenting, för ibland tittade solen fram, andra grannar var trevliga, vi fick plats på min madrass båda två och att gräla med vakterna var nästan roligt, för jag visste att jag hade rätt.

Inte ens de fruktade bajamajorna verkade lukta speciellt illa.

/Stora syster

*en Thåström-låt

"Jag säger eder: Man måste ha ett kaos inom sig för att kunna föda en dansande stjärna."

ur Så talade Zarathustra av Friedrich Nietzsche

/Stora syster

Konstiga drömmar

För någon natt sedan drömde jag att jag var i Lund och köpte knivar. Vassa knivar. Jag vet att N var med. Kanske också K, kanske du. Jag minns inget från drömmen. Det enda jag vet är att N var med, för han väckte mig mitt i natten och frågade om allt var OK. Jag rörde nämligen på mig mig mer än vanligt. Jag svarade sömnigt att allt var OK, att jag var i Lund och köpte knivar och att han var med. Sen somnade jag om.



Jag tror drömmen orsakats av att ni bara har en kniv i Lund och att K sa att jag måste köpa fler sen när jag kommer tillbaka till Lund.



Efter att jag somnat om hade jag en annan dröm, som jag faktiskt kommer ihåg lite av. Jag kommer inte ihåg exakt vilka som var med, men du var med i alla fall. Vi var och hämtade Inga och någon till från flygplatsen. Sen skulle vi åka någonstans och äta. Vi kom till en pizzeria. De hade pizzaugnen utomhus och du gick och lade dig i den. Pizzabagarna sa att du var knäpp och att många gjorde som du för att de tyckte det var varmt och skönt. Alla dessa personer förstod inte hur varmt det kunde bli i ugnen och detta var ett stort problem. Sen minns jag inte mer.



Vad ska allt detta betyda. Kom gärna med tolkningar!



/Lilla syster

Så trött

Jag har precis lämnat in en recension. Fast det var ingen recension, det var en uppvisning i dålig stilistik. Kanske faller läraren för det. De gör ofta det.

Man kan ju alltid hoppas.

/Stora syster

Let's call this a comeback

Nu kör vi igen, syster! Eller i alla fall jag.

/Stora syster

Värme och dunjackor

Det har börjat bli varmt i Bologna. De senaste dagarna har det varit runt 25 grader. Jag svettas i mina jeans och min t-shirt. På gatorna möter jag italienare i dunjacka och halsduk. Då svettas jag ännu mer.

/Lilla syster

Jag glömde bort att vi hade en blogg...

...sen kom jag på det.

Iakttagelse

Känslan av nyrakade ben mot nytvättade lakan är inte att underskatta.

/Stora syster

Kärleksbrev

Idag, Lilla syster, har jag skrivit ett kärleksbrev. Det kändes fint att skriva och jag tror att det kändes fint att få.

Min Virvelvind och jag har på riktigt bestämt oss för att flytta ihop till hösten.

Det kommer bli bra.

/Stora syster

Jag gillar...

...Hur han låter som en väldigt liten elefant när han snyter sig.

/Stora syster

Jag förstår nu hur de tänkte med nattvarden. Man blir så himla full om man bara äter bröd till vinet.

/Stora syster

- Titta mamma!
En jätteneutral stridsspets!

ur Halleluja liksom av Bob Hansson

/Stora syster

Jag var inte där

Igår uppmättes den högsta temperaturen i Lund i mars månad, sedan mätningarna började någon gång på 1700-talet.

19 grader.

Var är måttfullheten, Sverige? Var är lagom? Först månader av mörker, kalla tår och ett snötäcke som bara låg och låg och låg och låg och fylldes på av mer snö. Sedan detta. Bara ben i vårsolen.

Det är som om vi har tillbringat en lång tid, i kloster och nu släppts ut. Allt kan hända.

Fast idag regnar det.

/Stora syster

Förut bar jag ibland för små skor. Jag tror att det var för att jag hatade mig själv. För att jag inte hade lust att lära känna mig själv tillräckligt bra för att ta reda på vilken skostorlek jag egentligen hade.

/Stora syster

Tanke

Att vi inte skriver, betyder det att vi inte saknar?

/Stora syster

Kvart i fem en lördagmorgon

Jag har vissa egenskaper som jag inte är särskilt stolt över.

Men när man inte kan läsa kartor och tabeller kan man i stället glädjas åt något vackert man inte skulle ha sett om allt hade gått enligt planerna och man hade blivit förd till målet av en buss, där man hade suttit med ögonen fästa på bokblad och fötterna förankrade i grått golv.

När man inte kan somna om natten kan man glädjas åt att fåglarna har börjat sjunga och att man snart kan komma att få se gryningen, och att den kanske kommer att vara vacker.

/Stora syster

Ah, just det!

Mamma, jag glömde att säga att jag har städat också. Plugg och städning på samma dag! Fantastico, som Lilla syster möjligtvis, kanske skulle kunna säga.

Puss!

/Stora syster

I kategorin ord som sätter igång alla möjliga reflexer:

"Mysfaktor"

/Stora syster

Äldre italienska män

Igår när jag var påväg till Piazza Verdi för att träffa N, stod en man i 50-60-årsåldern och blockerade min väg. Jag gick till vänster om honom. Han tittade på mig och sa "Ciao! Buona giornata!". Jag sa samma sak tillbaka och fortsatte gå och tänkte inte mer på det. Efter kanske fem minuter gick samme man ikapp mig. "Ursäkta, men Ni har oerhört vackra ögon. Precis som en ängel. Är Ni härifrån?" "Nej, jag kommer från Sverige" sa jag. "Från Sverige? Ja, då är Ni inte härifrån! Vad gör Ni här? Studerar Ni? Vad studerar Ni?" "Historia, lingvistik, lite allt möjligt" svarade jag. "Ni pratar mycket bra italienska. Hur gör jag för att träffa Er igen? Ni kanske är en person med mycket att göra?" "Ja, jag är en mycket upptagen person" "Jag skulle vilja träffa Er igen, även som vän" "Tyvärr, jag är en mycket upptagen person" "Jag förstår. Ciao. Buona giornata! Auguri! (= grattis, välgångsönskninar)

Suck.

"[...] Jag tycker egentligen det är löjligt att en så intelligent man som han skall behöva lida för en sådan människa - hon är ju inte ens ett dugg intressant; det påstås att hon är en fullständig idiot", tillade hon med den visdom som alltid utmärker personer vilka inte är förälskade och anser att en begåvad man inte bör vara olycklig annat än för en kvinna som är värd det, vilket är ungefär detsamma som att förvåna sig över att man kan vara sjuk av kolera när den förorsakas av en sådan liten bacill.

ur Swann och kärleken av Marcel Proust

/Stora syster

Stackars lilla syster som aldrig blir sjuk

Bättre nu?

/Stora syster

Ingen tycker att jag är trevlig och alla som borde älska mig i alla fall har blivit senildementa och tror att jag heter Holger.

ur diktsamlingen Bekantskap sökes med äldre bildad herre av Kristina Lugn

/Stora syster

En halvtimme

Minns du badrumskaklet från helvetet, Lilla syster? Eller badrumskaklet som tanten glömde, kanske vi ska kalla det. Brungult, småblommigt, med en bård i själva bården. Kommer du ihåg det, Lilla syster? Det såg ut såhär:

Men icke längre. Med hjälp av såna här:

ser det nu ut såhär:

Fint!

Det roligaste var Storebrors reaktion, när vi kom tillbaka efter helgen: "Ehm... Det kanske är en konstig fråga... men... såg kaklet ut sådär innan?"

Och då har vi delat lägenhet, den här lägenheten, i 1 1/2 år.

Han tyckte det var snyggt i alla fall, och det var ju bra.

/Stora syster

"Det är inte det att jag inte litar på samtida litteratur", tillade han. "Men jag vill inte ödsla tid på att läsa något som inte har överlevt. Livet är för kort för det."
"Men vilka författare gillar du då?"
"Balzac, Dante, Joseph Conrad, Dickens", svarade han utan att tveka.
"Inte precis några hypermoderna författare."
"Det är därför jag läser dem. Om man bara läser böcker som andra läser, då kan man till slut bara tänka sådana tankar som de tänker. Det är sådant lantisar och snobbar ägnar sig åt. Riktiga människor skulle skämmas om de höll på så där. Vet du vad, Watatanabe? Du och jag är de enda rejäla människorna på studenthemmet. De andra killarna är bara skräp."

ur Norwegian Wood av Haruki Murakami

/Stora syster

A bela portuguesa

http://www.youtube.com/watch?v=UigKZt7FtoQ

Är den inte oerhört catchy? /Lilla syster

"Oh, Slothy. I may have been bad. I may have kept you chained up in that room but it was for your own good."

Från en favorit från 1990-talet till en favorit från 1980-talet: The Goonies fyller 25 år i år! Kan låta konstigt och jag är ofta ganska nöjd med att vara tjej, men jag har sällan velat vara pojke så mycket som när jag kollar på den här filmen. Eller i alla fall enda tjejen i ett pojkgäng på äventyr, i kamp mot italienska gangsterbröder och deras mamma (krutgumma?) och rikingar i trenchcoat och fula hattar.

The Goonies måste vara en av världens bästa skattletarfilmer, en 80-talsmatiné för kids skriven av Steven Spielberg (hallåå, Indiana Jones!) och Chris Columbus (som regisserade de två första Harry Potter-filmerna och som har skrivit Gremlins, som jag visserligen inte har sett) och regisserad av Richard Donner (Lethal Weapon och Lethal Weapon 2, 3 och 4, Superman och Superman 2. Och braiga The Omen!).

Jag försökte komma på vem i Dödskallegänget som är min favorit. Data? Chunk? Mouth? Eller Mikey? One Eyed Willy? Alldeles för svårt, även om jag såklart identifierar mig mest med snälle, fantasifulle Mikey. Vem är din favorit, Lilla syster?

/Stora syster

Diane, I'm holding in my hands a small box of chocolate bunnies

Jag konstaterar att bästa Kyle MacLachlan fyllde 51 år igår, vilket jag såklart tänker fira med en kopp damn good coffee imorgon.

De senaste åren har MacLachlan gjort rätt mycket tv - som Trey MacDougal i Sex and the City och Orson Hodge (applåderar namnet) i Desperate Housewives (applåderar inte). Där spelar han som vanligt lite stiff och lite kufisk, men det är ju såklart i hans forna glans jag föredrar honom. Och i David Lynchs regi.

I rollen som Jeffrey Beaumont i Blue Velvet är han perfekt, och han är ännu bättre som den diktafonpratande, pajätande Special Agent Dale Cooper i bästa Twin Peaks.

Jag tycker Kyle ska göra som Dale säger till sheriff Truman:

"Harry, I'm going to let you in on a little secret. Every day, once a day, give yourself a present. Don't plan it. Don't wait for it. Just let it happen. It could be a new shirt at the men's store, a catnap in your office chair, or two cups of good, hot black coffee."

Word.

... och han var med i Showgirls också, hur i hela världen kunde jag nästan glömma det?

/Stora syster

Kan inte sova.

Försöker låta Proust vagga mig till sömns, men helst skulle jag vilja somna i en sked.

/Stora syster

Dagens lyssning

Wildbirds & Peacedrums - alldeles lagom jazzig svensk pop för oss som har lite svårt för när jazzen blir för jazzig. Och så har de ju ett alldeles förträffligt bandnamn.

/Stora syster

Finfinfint

Killen har druckit tequila (det var tydligen drinkbord på förfesten) och ringer från Linköping och säger att han saknar mig. Han är på stor electrofest men pratar med mig i 20 minuter ändå. Jag saknar honom också, han är så fin att jag blir lite lycklig bara av att tänka på det.

/Stora syster

Söta vän

Om du nu är tvungen att ha ryggsäck, varför har du inte snott mammas Kånken? Eller "lånat", det brukar jag göra när det finns något hon har som jag tycker att jag behöver och hon ändå inte använder speciellt ofta. Ju.

En inte direkt förhatlig ryggsäck.

/Stora syster

Lite länkar från mig till dig

Jag önskar jag hade en bild på mamma när hon var ung tillgänglig just nu, för fan vad hon var snygg (och är)! En blogg som uppmärksammar det här med vackra och välklädda och underbara mammor är My Mom, the Style Icon. Sånt tycker man ju om!

Samma blogg tipsar om en intervju som Alexander McQueens mamma Joyce gjorde med honom för ett par år sen. Rörande och roligt. På frågan vem han skulle äta middag med om han fick välja vem han ville svarar han Elizabeth I, för att hon var anarkist. Hans andra val: "Jesus of Nazareth, to check if he really exists, and it's not just we've been reading some Peter Pan book for the past 2,000 years. Or Mel Gibson, to be there if Jesus wasn't true." Han var fin, Alexander McQueen. läs intervjun här.

/Stora syster

Voivoi och (en parantes)

Jag var tvungen att ändra bloggfärgerna när jag bytte bok, det lila stack i mina ögon mot det röda. Jag får väl passa på att pynta lite med min relativt nya bricka, som ligger på golvet bredvid mig och som jag upptäckte matchade ganska bra.

Ett parantetiskt inlägg. Ignorera det. Men hallå, visst är brickan lite fin?

/Stora syster

Vi har bara börjat

När man inte orkar skriva ihop något eget samplar/snor/citerar man vad andra har sagt eller skrivit. Jag har gjort det ganska mycket på sista tiden. Andras visdom är den bästa visdomen, tycker hon som inte tycker om att tänka för mycket själv. Jag hade tenta igår, och med lite kreativt ljugande tror jag att jag klarade den ganska bra. På måndag börjar nästa delkurs, men jag jobbar istället. Jag längtar till måndag.

Känns det inte lite konstigt när jag säger att jag längtar till måndag, Lilla syster?

Helgen är också ganska bra, jag spenderar den med att läsa ut böcker, hittills Kunzelmann & Kunzelmann och Markurells i Wadköping (jag sneglar lite på Buddenbrooks i bokhyllan, men det känns övermäktigt. Fast den verkade lovande, minns jag att jag tyckte) och lyssnar på musik.

Jag är alldeles alldeles ensam i lägenheten.

Jag önskar mig solsken, vår, att få plocka fram ballerinaskorna, mer jobb och en puss eller fem. Jag önskar mig ett liv i en annan stad. Fast man kan ju inte få allt, alltid, hela tiden, tänker jag. Jag tänker också att det kan man, kanske inte hela tiden, men man kan få nästan allt.

/Stora syster

”Jag tror inte på Sartre och all den där existentialismen som alla svärmar för. Fria val? De finns iallafall inte för mig. Ingen människa är så ensam att hon fritt kan bestämma över sitt liv. Det händer hela tiden saker man inte har kontroll över. Människor kliver in i ditt körfält och ändrar riktningen på färden.”

ur Kunzelmann & Kunzelmann av Carl-Johan Vallgren

/Stora syster

Falo português!

Não é verdade. Falo italo-português! É uma língua muito bonita!

En kylig förmiddag i Zagreb

Jag har ännu inte tagit någe braigt foto av din present, men när nu min norska väninna lade ut bilder från vår resa på facebook råkade en av de tänkbara presenterna bli med på ett flertal bilder. Här till höger kan du få se på ett smakprov på en av bilderna. Bilden föresäller alltså mig medan jag försöker krossa anfiteatern i Pula med mina bara händer. På mig har jag, bortsett från min dumma ryggsäck, en sjal inhandlad på en marknad i Zagreb. Du ska nu få höra historien om denna sjal. Och dess systersjal.

Den var en kylig förmiddag i Zagreb. Vi - en argentinska, en portugis, en norska och en svenska - vandrade runt på ett torg. En kvinna vid ett marknadsstånd kallade på oss. "English, deutsch, italiano?" var hennes fråga. "Italiano" var vårt svar. Hon började då prata med oss på italienska. Hon berättade att hon hade bott i Italien under kriget och sedan flyttat tillbaka till Kroatien. Hon visade oss vad hon hade att sälja. Broderade blusar och dukar och blommönstrade sjalar. N sa att han var portugis och att allt hon hade att sälja såg typiskt portugisiskt ut. Kvinnan berättade då att hon älskade portgisiska och att det var det vackraste språk hon visste. N blev förvånad men glad. Jag fastnade för sjalen du kan se på bilden. Försäljerskan sa att jag kunde få rabatterat pris. Hon frågade om jag inte ville ha något mer. Jag sa att jag hade en syster också. Då visade hon mig fler sjalar. Jag hittade en liknande ljusgul/naturfärgad sjal och bestämde mig för att köpa båda två. Jag fick betala 200 kuna (lite över 300 kr) om jag inte minns fel. Jag fick dessutom en valfri liten duk på köpet! Hon frågade oss en sista gång om vi inte ville köpa något mer, kanske en duk? Det ville vi inte. Vi tackade henne och hon tackade oss tillbaka.

Det var den lilla historien. Nu får du alltså välja vilken sjal du vill ha (om du vill ha någon av dem). Den svarta är som du förstår redan använd. Den har spenderat en hel natt runt min hals i staden Pula. Den har till och med varit inne på ett kasino! Den ljusgula sjalen har ännu inte varit ute på så mycket äventyr. Den fick ligga i den sabla ryggsäcken den där legendariska natten i Pula (som jag ska berätta mer om).

Nu ska jag snart till Portugal och då kanske det blir fler sjalar. Igår bokade vi resan. Den 10 till den 20 mars kommer jag, N och K resa runt i detta land som jag hört så mycket om. Innan dess ska jag och K få privatlektioner i det vackra språket portugisiska. Jag längtar!

/Lilla syster

"Där är det ganska lagom att hålla vinglasets övre kant om man vill vara formell och korrekt och traditionell och konventionell. Är man inte det så håller man glaset lite lagom under hakhöjd och är glad ändå."

DN:s folkvettsexpert Magdalena Ribbing, om hur högt man ska hålla glaset när man skålar(svaret är att vinglasets överkant ska hållas i linje med den tredje knappen uppifrån på gamla tidens paraduniformer för officerare, vilket motsvarar mellan en och två decimeter från hakan, alternativt se ovan).

/Stora syster

Frågor kräver svar

• BRIO-ugglor sätter man i köksfönstret. Där kan de sedan sitta och se kloka ut, samt berätta när man har använt för mycket chilikrydda, om man nu mot förmodan inte skulle märka det själv.

• Ja, mamma läser vår blogg ibland. Hon är nyfiken på vad det är du sysslar med där nere i Italien. Det var roligt att titta på henne när hon läste absint-inlägget. Men hon har inte sagt något om det. Vad som händer i Italien stannar tydligen i bloggen.

/Stora syster

En tanke bara

Nu får vi nog skriva om något annat än glass. Kanske.

/Stora syster

Om semlor, gelato och annat som man inte blir kursiv men fet av

Idag, Lilla syster, är det dags för hela Sverige att bli lite fetare, det är nämligen Fettisdagen! Som en äkta traditionalist, som får en bekymrad rynka i pannan när hon går förbi ett konditori med semlor i skyltfönstret redan i januari, har jag såklart väntat tills idag med att sätta tänderna i bullen, slicka i mig grädden ur mungipan och sikta lite extra florsocker ovanpå pappas.

När jag kommer till Italien får du bevisa att italienarna kan mer än glass och Baci (som om inte det skulle räcka!). De där julkakorna du hade med dig när du var hemma var ju ingen höjdare. Alls. Eller, den ena vet jag inte, det är ingen som har varit sugen nog för att prova. Jag tror oblatkakan avskräckte.

Snälla, bliv världens främsta glasstillverkare! Jag älskar glass. Jag skulle dyrka dig!

/Stora syster

Gelato artigianale a domicilio

Häromkvällen var jag hemma hos N och E. Tio i elva på kvällen blev E sugen på glass. Han rotade då fram ett reklamblad om hemleverans av glass! Fram till kl 23 kunde man beställa. Vi bestämde oss snabbt för att ta ett halvt kilo glass i fyra olika smaker och så ringde E till gelaterian. Tyvärr kunde vi inte få glass just den här kvällen, för det ösregnade ute och det stackars glassbudet hade fått riskera sitt liv för att leverera lite glass till oss.

Tänk vad fantastiskt att kunna beställa glass och sen få den levererad vid dörren! Jag tror jag ska lära mig att göra äkta italiensk glass och starta en gelateria någonstans i Sverige, kanske med hemleverans om det blir i någon större stad. Jag skulle bli stormrik! Eller vad tror du, stora syster?

/Lilla syster

Spruckna glas, brutalt uppvaknande, tråkigt farväl och ...gelato!

Gårkvällen var mycket trevlig. Jag och N pratade bland annat om kosmos, Bibeln och Israel utanför en bar. Kl 5 på morgonen följde jag och K med hem till N och hans italienske rumskompis E. Någon ville dricka 85%-ig absint (köpt i San Marino). K tog då fram E's favoritglas som han stulit från en restaurang i sin hemstad. N ville prova att blanda till absinten på riktigt sätt, det vill säga genom att först hälla upp lite absint i ett glas, lägga på en slags sked med små hål i över glaset, placera en sockerbit på skeden, dränka in sockerbiten i absint, tända på sockerbiten, hälla i sockret i glaset och därefter hälla på vatten. Något gick dock fruktansvärt fel! N råkade ha sönder E's favoritglas med hjälp av skeden! Nu gäller det att ta sig till E's hemstad och stjäla ett nytt glas! E verkar för övrigt ha en lätt kleptomanisk sida. Häromdagen berättade han till exempel att askfatet de har i köket är stulet i Stockholm!

Jag fick äran att sova på soffan. Runt kl 11 väcktes jag av den hemska dörrklockan och öppnade till slut dörren. Det var några som hade kommit för att titta på lägenheten. Jag väckte E och han flög upp ur sängen. Han hade totalt glömt bort att de skulle komma idag. Personer tittade på lägenheten i kanske två minuter och sen gick de. Det kändes hårt.

Sen gick jag, K och N in till centrum för att säga adjö till vår österrikiska vän som tråkigt nog åker hem imorgon. Där blev det glasspremiär! Jag tog Australiensisk hasselnöt och Che fatica farlo ("vad jobbigt att göra den", typ). Det var gottgottgott. Du är avundsjukavundsjukavundsjuk. Sen tog vi en promenad i vårsolen och hamnade till slut på en loppmarknad. Bella giornata!

/Lilla syster

En gammal hederlig lista

• Du ska få se presenten. Pazienza! Jag har försökt fota den, men det var för mörkt och blev inge bra. Ha inte för höga förväntningar bara! Historien bakom är inte heller så fantastisk, bara lite smårolig. Jag ska förresten skriva ner hela historien om resan till Slovenien och Kroatien.

• Ja, ni kan komma på besök v. 14! Ni är så välkomna så! Jag tycker dock inte om att mamma envisas med att prata om veckor istället för datum. Jag var tvungen att googla v. 14. Hmpf!

• Jag anser det inte riktigt ok att äta chokladbollar till middag, men nu är väl "skadan" redan skedd. Någon gång ibland kan det kanske vara ok, men det får inte bli en vana! Tänk istället BLÄ (bönor, linser, ärtor)!

• BRIO-ugglan var söt! N undrar dock vad man ska ha den till.

• "Det skäggiga könet" hade nog inte varit så lyckat, nej. Jag tror vi skulle få svårt att fylla den kategorin.

• Läser mamma vår blogg?

/Lilla syster

Venerdì sera!

Ojojoj, vad du har varit produktiv på den här bloggen, även kallad "den bästa blogg jag någonsin läst"! Jag undrar hur många bloggar personen som sa det har läst.

Jag hinner egentligen inte skriva nu, bara ett snabbt inlägg. Det är ju fredagkväll och jag ska ut och fira födelsedag! Buona serata!

/Lilla syster

"Den bästa bloggen jag någonsin läst"

/ Mamma

Det skäggiga könet

Är vad jag precis tänkte döpa en kategori till. Men det hade inte varit så lyckat va?

/Stora syster

"Explaining is not excusing; understanding is not forgiving."

ur förordet till Christopher R. Brownings Ordinary Men: Reserve Police Battalion 101 and the Final Solution in Poland

Jag skriver om regression...

... men jag har ju inte ens visat dig ett av mina senaste inköp: BRIO-ugglan.

Är han inte fin? Med sin träkropp, sina tygvingar och tygöron och en orange näbb som mer liknar en clownnäsa. Jag tycker att han är ganska så underbar.

För barn över 19 månader och flickor över 23 1/2 år.

/Stora syster

Funderar på att äta chokladbollar till middag

Är det okej?

/Stora syster

Besuch?

La Madre undrar om vi kan komma och hälsa på dig vecka 14. Kan vi?

/Stora syster

Som ett barn på julafton

Nej, nu får vi sluta, innan jag regresserar på riktigt och börjar krypa omkring på golvet med tummen i munnen. Men det är sant, jag blir barnsligt förtjust när jag blir utlovad presenter, speciellt såna trevliga opåkallade som den här.

Du har för övrigt blivit riktigt duktig på att ge presenter. Ringen har jag på mig ofta. Jag kommer däremot ihåg en julklapp jag fick från dig för många år sedan som resulterade i att jag skrev fula ord på min dörr.

Åh, gamla goda tider. Vad arg man kunde bli. Och vad långsint du var. Tur att vi förhoppningsvis har vuxit upp nu.

Nu vill jag höra historien!

/Stora syster

Present

Kära syster! Vill du veta vad det är för present jag har köpt till dig i Zagreb? Du får välja mellan två saker. Sen ska du få höra historian bakom. Spännande va? /Lilla syster

Teenage Riot

Helgen har spenderats på ett sätt föga passande för min numera höga ålder (pfft...). Jag har pluggat på tok för lite och sovit på tok för mycket.

Fredagskvällen spenderades hemma hos M och hennes kille, tillsammans med ett par andra vänner. M gjorde tacotårta och bjöd på kondiskakor, vi spelade yatzy (jag förlorade), vi kelade med de fina katterna. M bjöd på Minttu också...

På lördagen vaknade jag hemma hos D och hann inte med så mycket mer än att stiga upp och äta frukost. D skulle nämligen börja jobba 16.00... På lördagskvällen satt jag i min hörna i mammas soffa och surade för att jag hade blivit utlovad pizza men fått äta rester istället och för att det melodifestival på tv och jag inte fick byta kanal.

Söndagen sov jag också länge och hade resten av dagen diverse diskussioner på msn om diverse saker.

Sen var det måndag.

/Stora syster

Helgen som gått

Kära syster! Hur har helgen varit? Min har varit riktigt härlig. I lördags tog jag det lugnt och pluggade faktiskt! Jag läste över 50 sidor lingvistik. Inte så illa.

Söndagen tillbringades först på museum tillsammans med N, en portugisisk tjej och en turkisk kille. Vi var på ett musikmuseum och ett arkeologimuseum, båda med gratis inträde. Jag kan varmt rekommendera att ha med sig en arkeologistudent med sig när man går på arkeologimuseum!

Sen gick vi allihop hem till N och lagade mat. Efter att de andra hade gått hem tittade jag och N på dokumentären Videocracy. Helt fantastiskt bra! Den motsvarade alla förväntningar. Se den!

Innan jag gick hem från N igår kom vi överens om att jag skulle ta med grönsaker och farro och komma hem till honom för att äta lunch idag någon gång mellan kl 12 och 13. Jag kom runt halv ett. Då var herrn ännu inte uppstigen. Jag fick då äran att väcka honom. Det uppskattades!

Efter att vi hade ätit hjälpte jag honom att sätta upp lappar om uthyrning av hans gamla casa. Det är nämligen så att N måste hitta en person som kan överta hans gamla rum för att få tillbaka sin caparra, vilket är en summa man betalar som säkerhet när man flyttar in och sedan får tillbaka när man flyttar ut. Hans caparra är på två månadshyror, så det handlar om ganska mycket pengar. Vi tejpade alltså upp lappar längsmed hela Via Zamboni, universitetsgatan i Bologna, och hoppas nu på att någon hör av sig.

/Lilla syster

"Och medan jag gick föreställde jag mig att det fanns kontor överallt i stan som hade arkiv ingen någonsin hört talas om, till exempel arkiv som innehöll folks sista ord, folks vita lögner och alla falska ättlingar till Katarina den stora."

ur Kärlekens historia av Nicole Krauss

/Stora syster

En söndagshälsning

Melodifestival

Nu börjas det.

Suck.

/Stora syster

Beirut och äppelpaj

Kära syster! Jag sitter här i vårt charmiga (läs skitiga) kök och lyssnar på Beirut medan jag väntar på att äppelpajen jag har i ugnen ska bli färdig. Vad jag minns har jag aldrig misslyckats med en äppelpaj, eller? Nu är risken betydligt större. Varför? Jo, därför att jag befinner mig i Italien.

Eftersom jag alltid bakar paj på äpplen från våra träd hemma visste jag inte riktigt vad jag skulle ta för några äpplen inne på Coop (här uttalar man det som "kopp"). Jag tog en påse röda äpplen, men det är mycket möjligt att de är hemska. Det allra största riskmomentet är dock ugnen. Det är en gasugn. Gammal dessutom. Samtidigt som man håller in en knapp ska man antända en liten gaslåga längst ner i ugnen. Tricket är att först tända eld på en tandpetare som man sedan sticker in i gasen. Som du kanske förstår använder jag inte ugnen så ofta. Det går heller inte att veta ugnstemperaturen. Istället för att välja gradantal väljer man en siffra mellan ett och tio. Idag valde jag sju. Det var lite av en gissning. Kanske bli min äppelpaj "una merda" som jag och N så fint brukar uttrycka oss.

Sedan ska jag ta min äppelpaj, una merda eller ej, och promenera med den i lite över två kilometer hem till N. Han bor ju inte längre bara tio minuter ifrån mig. I hans nya lägenhet vankas middag. Innan idag vankades där lunch mellan mina två föreläsningar. Jag är bortskämd. / Lilla syster

I min väska

Idag åkte jag hem, Lilla syster! Jag ska vara hemma tills på tisdag och mest sitta i mammas soffa, hade jag tänkt. Och förstås träffa mina finingar så mycket jag bara kan. Fast i morgon ska jag jobba på mammas jobb. Uppstigning 05.30!

Med mig i resväskan hade jag ett gäng böcker. Ska man vara hemma i fem dagar och har varit lite dålig på att plugga på tentan som man snart ska ha får kroppen lida av tunga väskor. Överst i högen ligger Ordinary Men - Reserve Police Battalion 101 and the Final Solution in Poland av Christopher R. Browning (som ska vara läst och analyserad till på onsdag), 230 gram, Europa och världen under 1900-talet av Klas-Göran Karlsson, 465 gram, och Nordens historia av Harald Gustafsson, 805 gram.

Och till slut den ambitiösa titeln A History of World Societies av ett helt gäng författare. Vikt: 2532 gram.

Det ger en totalvikt på över 4032 gram. I don't suffer for art, I suffer for history!

/Stora syster

Om skägg och annan hårväxt

Det finns någonting med skäggväxt som gör mig fascinerad. Och förtjust. Jag är extra förtjust i stubb, både när den är i det där stickiga, riviga tillståndet som gör att man blir alldeles svidig när man stryker kinden mot den, och när den har blivit lite längre, så att den är mjuk och fin.

Det bästa är kanske att jag vet att jag är bland ett litet fåtal som får se D i hans skägg (till gruppen hör också familjen, några vänner och diverse pizzabagare) . Jag tycker om att vakna på söndagsmorgonen bredvid min man och hans skuggiga kinder. Och håret som han har sovit produkterna ur så att det lockar sig i luggen.

/Stora syster

Postcards from Italy

N fick mig att upptäcka Beirut och låten Postcards from Italy. Den har kommit att bli mitt soundtrack här i Italien.

http://www.youtube.com/watch?v=RjzVbXeD_8E

Det här med rätt och fel

Stora syster, du har fel angående en sak. Min kille är med största sannolikhet inte skäggigare än din kille. Han rakade sig nämligen idag. Jag har inte sett honom ännu, men han sa att han känner sig sorgsen och väntar redan på att skägget ska växa ut. Han tycker att han ser ut som ett barn utan skägg. Själv är jag nöjd så länge han inte har mustasch.

För några dagar sedan fick jag en rad kopierade foton på min pojk. De ser ut som mug shots. Det har till och med hans universitetslärare sagt. Jag fick också hans gamla European Health Insurance Card. Han är generös.

Du har dock helt rätt om min vän K. Hon gillar att gå balansgång på höga murar och andra saker, hänga och klänga på höga murar och andra saker och ligga på höga murar och andra saker.

Häromdagen fick jag och N ett varsitt halsband av henne. I dem hängde små tandkrämstuber. Det var sött. / Lilla syster

Apropå Göran Hägg och böcker

Den där Göran Hägg stötte jag på i Vatikanstaten en gång i tiden när han guidade pensionärer i Basilica di San Pietro. Han verkar vara en kunnig man.

Så boken är utgiven? Jag är en stolt lillasyster! Jag skryter om dig för alla twilight-älskare!/Lilla syster

Längtar. Sommar.

http://www.youtube.com/watch?v=Q9wX3jg1p7Y

Din kille är skäggigare än min

Efter att ha kollat igenom dina semesterbilder, kära syster, kan jag dra tre slutsatser: draken var häftig, din kille är skäggigare än min och din söta kompis K gillar att posera antingen lutandes mot eller utslängd över saker.

(Att du är söt var jag redan helt säker på, men du är sötare på stillbild än på kornig, hackig skype och det var trevligt att se dig.)

Dagens mått på framgång

Jag glömde berätta det för dig innan, Lilla syster, men mitt namn finns på adlibris (ja, och hos de flesta andra bokdistributörerna också)! Klickar man på det så kommer man till en helt egen sida, min sida! Den ska jag fylla...
/Stora syster

En bok om dagen? (eller mellan Hägg och syrén)

Trots att det är februari och jag fortfarande är januarifattig kunde jag inte låta bli att köpa nya böcker (det finns mycket jag inte kan låta bli att köpa, lilla syster). En av dem var Göran Häggs 1001 böcker du måste läsa innan du dör. Självklart tar jag titeln på största allvar och har beslutat mig för att läsa böckerna, helst långt innan jag dör.

/Stora syster

Cara sorella!

Vilken fin idé! Jag är fascinerad över hur fort det gick från det att du frågade mig om vi skulle skaffa blogg till att den var färdig. Det kan inte ha tagit mer än 30 minuter! Det ska bli riktigt spännade att se hur det här utvecklas!

Idag har jag varit på tre föreläsningar. Den sista av dem, Storia della lingua italiana ("Det italienska språkets historia"), var helt fantastico! Vi var många utbytesstudenter och professorn var helt salig över detta. Medan de italienska studenterna fick en lång litteraturlista fick vi en lista på två böcker, ur vilka vi bara ska läsa vissa utvalda kapitel. Jag tror det kan bli riktigt bra!/Lilla syster

Kära syster!

Jag har skaffat en blogg till oss. Här ska vi skriva om saker som händer oss, saker vi tänker på och saker som vi hoppas kommer att ske eller inte ske. Som ett sätt för oss att komma lite närmare. Jag tror att det blir fint. / Stora syster