A bela portuguesa

http://www.youtube.com/watch?v=UigKZt7FtoQ

Är den inte oerhört catchy? /Lilla syster

"Oh, Slothy. I may have been bad. I may have kept you chained up in that room but it was for your own good."

Från en favorit från 1990-talet till en favorit från 1980-talet: The Goonies fyller 25 år i år! Kan låta konstigt och jag är ofta ganska nöjd med att vara tjej, men jag har sällan velat vara pojke så mycket som när jag kollar på den här filmen. Eller i alla fall enda tjejen i ett pojkgäng på äventyr, i kamp mot italienska gangsterbröder och deras mamma (krutgumma?) och rikingar i trenchcoat och fula hattar.

The Goonies måste vara en av världens bästa skattletarfilmer, en 80-talsmatiné för kids skriven av Steven Spielberg (hallåå, Indiana Jones!) och Chris Columbus (som regisserade de två första Harry Potter-filmerna och som har skrivit Gremlins, som jag visserligen inte har sett) och regisserad av Richard Donner (Lethal Weapon och Lethal Weapon 2, 3 och 4, Superman och Superman 2. Och braiga The Omen!).

Jag försökte komma på vem i Dödskallegänget som är min favorit. Data? Chunk? Mouth? Eller Mikey? One Eyed Willy? Alldeles för svårt, även om jag såklart identifierar mig mest med snälle, fantasifulle Mikey. Vem är din favorit, Lilla syster?

/Stora syster

Diane, I'm holding in my hands a small box of chocolate bunnies

Jag konstaterar att bästa Kyle MacLachlan fyllde 51 år igår, vilket jag såklart tänker fira med en kopp damn good coffee imorgon.

De senaste åren har MacLachlan gjort rätt mycket tv - som Trey MacDougal i Sex and the City och Orson Hodge (applåderar namnet) i Desperate Housewives (applåderar inte). Där spelar han som vanligt lite stiff och lite kufisk, men det är ju såklart i hans forna glans jag föredrar honom. Och i David Lynchs regi.

I rollen som Jeffrey Beaumont i Blue Velvet är han perfekt, och han är ännu bättre som den diktafonpratande, pajätande Special Agent Dale Cooper i bästa Twin Peaks.

Jag tycker Kyle ska göra som Dale säger till sheriff Truman:

"Harry, I'm going to let you in on a little secret. Every day, once a day, give yourself a present. Don't plan it. Don't wait for it. Just let it happen. It could be a new shirt at the men's store, a catnap in your office chair, or two cups of good, hot black coffee."

Word.

... och han var med i Showgirls också, hur i hela världen kunde jag nästan glömma det?

/Stora syster

Kan inte sova.

Försöker låta Proust vagga mig till sömns, men helst skulle jag vilja somna i en sked.

/Stora syster

Dagens lyssning

Wildbirds & Peacedrums - alldeles lagom jazzig svensk pop för oss som har lite svårt för när jazzen blir för jazzig. Och så har de ju ett alldeles förträffligt bandnamn.

/Stora syster

Finfinfint

Killen har druckit tequila (det var tydligen drinkbord på förfesten) och ringer från Linköping och säger att han saknar mig. Han är på stor electrofest men pratar med mig i 20 minuter ändå. Jag saknar honom också, han är så fin att jag blir lite lycklig bara av att tänka på det.

/Stora syster

Söta vän

Om du nu är tvungen att ha ryggsäck, varför har du inte snott mammas Kånken? Eller "lånat", det brukar jag göra när det finns något hon har som jag tycker att jag behöver och hon ändå inte använder speciellt ofta. Ju.

En inte direkt förhatlig ryggsäck.

/Stora syster

Lite länkar från mig till dig

Jag önskar jag hade en bild på mamma när hon var ung tillgänglig just nu, för fan vad hon var snygg (och är)! En blogg som uppmärksammar det här med vackra och välklädda och underbara mammor är My Mom, the Style Icon. Sånt tycker man ju om!

Samma blogg tipsar om en intervju som Alexander McQueens mamma Joyce gjorde med honom för ett par år sen. Rörande och roligt. På frågan vem han skulle äta middag med om han fick välja vem han ville svarar han Elizabeth I, för att hon var anarkist. Hans andra val: "Jesus of Nazareth, to check if he really exists, and it's not just we've been reading some Peter Pan book for the past 2,000 years. Or Mel Gibson, to be there if Jesus wasn't true." Han var fin, Alexander McQueen. läs intervjun här.

/Stora syster

Voivoi och (en parantes)

Jag var tvungen att ändra bloggfärgerna när jag bytte bok, det lila stack i mina ögon mot det röda. Jag får väl passa på att pynta lite med min relativt nya bricka, som ligger på golvet bredvid mig och som jag upptäckte matchade ganska bra.

Ett parantetiskt inlägg. Ignorera det. Men hallå, visst är brickan lite fin?

/Stora syster

Vi har bara börjat

När man inte orkar skriva ihop något eget samplar/snor/citerar man vad andra har sagt eller skrivit. Jag har gjort det ganska mycket på sista tiden. Andras visdom är den bästa visdomen, tycker hon som inte tycker om att tänka för mycket själv. Jag hade tenta igår, och med lite kreativt ljugande tror jag att jag klarade den ganska bra. På måndag börjar nästa delkurs, men jag jobbar istället. Jag längtar till måndag.

Känns det inte lite konstigt när jag säger att jag längtar till måndag, Lilla syster?

Helgen är också ganska bra, jag spenderar den med att läsa ut böcker, hittills Kunzelmann & Kunzelmann och Markurells i Wadköping (jag sneglar lite på Buddenbrooks i bokhyllan, men det känns övermäktigt. Fast den verkade lovande, minns jag att jag tyckte) och lyssnar på musik.

Jag är alldeles alldeles ensam i lägenheten.

Jag önskar mig solsken, vår, att få plocka fram ballerinaskorna, mer jobb och en puss eller fem. Jag önskar mig ett liv i en annan stad. Fast man kan ju inte få allt, alltid, hela tiden, tänker jag. Jag tänker också att det kan man, kanske inte hela tiden, men man kan få nästan allt.

/Stora syster

”Jag tror inte på Sartre och all den där existentialismen som alla svärmar för. Fria val? De finns iallafall inte för mig. Ingen människa är så ensam att hon fritt kan bestämma över sitt liv. Det händer hela tiden saker man inte har kontroll över. Människor kliver in i ditt körfält och ändrar riktningen på färden.”

ur Kunzelmann & Kunzelmann av Carl-Johan Vallgren

/Stora syster

Falo português!

Não é verdade. Falo italo-português! É uma língua muito bonita!

En kylig förmiddag i Zagreb

Jag har ännu inte tagit någe braigt foto av din present, men när nu min norska väninna lade ut bilder från vår resa på facebook råkade en av de tänkbara presenterna bli med på ett flertal bilder. Här till höger kan du få se på ett smakprov på en av bilderna. Bilden föresäller alltså mig medan jag försöker krossa anfiteatern i Pula med mina bara händer. På mig har jag, bortsett från min dumma ryggsäck, en sjal inhandlad på en marknad i Zagreb. Du ska nu få höra historien om denna sjal. Och dess systersjal.

Den var en kylig förmiddag i Zagreb. Vi - en argentinska, en portugis, en norska och en svenska - vandrade runt på ett torg. En kvinna vid ett marknadsstånd kallade på oss. "English, deutsch, italiano?" var hennes fråga. "Italiano" var vårt svar. Hon började då prata med oss på italienska. Hon berättade att hon hade bott i Italien under kriget och sedan flyttat tillbaka till Kroatien. Hon visade oss vad hon hade att sälja. Broderade blusar och dukar och blommönstrade sjalar. N sa att han var portugis och att allt hon hade att sälja såg typiskt portugisiskt ut. Kvinnan berättade då att hon älskade portgisiska och att det var det vackraste språk hon visste. N blev förvånad men glad. Jag fastnade för sjalen du kan se på bilden. Försäljerskan sa att jag kunde få rabatterat pris. Hon frågade om jag inte ville ha något mer. Jag sa att jag hade en syster också. Då visade hon mig fler sjalar. Jag hittade en liknande ljusgul/naturfärgad sjal och bestämde mig för att köpa båda två. Jag fick betala 200 kuna (lite över 300 kr) om jag inte minns fel. Jag fick dessutom en valfri liten duk på köpet! Hon frågade oss en sista gång om vi inte ville köpa något mer, kanske en duk? Det ville vi inte. Vi tackade henne och hon tackade oss tillbaka.

Det var den lilla historien. Nu får du alltså välja vilken sjal du vill ha (om du vill ha någon av dem). Den svarta är som du förstår redan använd. Den har spenderat en hel natt runt min hals i staden Pula. Den har till och med varit inne på ett kasino! Den ljusgula sjalen har ännu inte varit ute på så mycket äventyr. Den fick ligga i den sabla ryggsäcken den där legendariska natten i Pula (som jag ska berätta mer om).

Nu ska jag snart till Portugal och då kanske det blir fler sjalar. Igår bokade vi resan. Den 10 till den 20 mars kommer jag, N och K resa runt i detta land som jag hört så mycket om. Innan dess ska jag och K få privatlektioner i det vackra språket portugisiska. Jag längtar!

/Lilla syster

"Där är det ganska lagom att hålla vinglasets övre kant om man vill vara formell och korrekt och traditionell och konventionell. Är man inte det så håller man glaset lite lagom under hakhöjd och är glad ändå."

DN:s folkvettsexpert Magdalena Ribbing, om hur högt man ska hålla glaset när man skålar(svaret är att vinglasets överkant ska hållas i linje med den tredje knappen uppifrån på gamla tidens paraduniformer för officerare, vilket motsvarar mellan en och två decimeter från hakan, alternativt se ovan).

/Stora syster

Frågor kräver svar

• BRIO-ugglor sätter man i köksfönstret. Där kan de sedan sitta och se kloka ut, samt berätta när man har använt för mycket chilikrydda, om man nu mot förmodan inte skulle märka det själv.

• Ja, mamma läser vår blogg ibland. Hon är nyfiken på vad det är du sysslar med där nere i Italien. Det var roligt att titta på henne när hon läste absint-inlägget. Men hon har inte sagt något om det. Vad som händer i Italien stannar tydligen i bloggen.

/Stora syster

En tanke bara

Nu får vi nog skriva om något annat än glass. Kanske.

/Stora syster

Om semlor, gelato och annat som man inte blir kursiv men fet av

Idag, Lilla syster, är det dags för hela Sverige att bli lite fetare, det är nämligen Fettisdagen! Som en äkta traditionalist, som får en bekymrad rynka i pannan när hon går förbi ett konditori med semlor i skyltfönstret redan i januari, har jag såklart väntat tills idag med att sätta tänderna i bullen, slicka i mig grädden ur mungipan och sikta lite extra florsocker ovanpå pappas.

När jag kommer till Italien får du bevisa att italienarna kan mer än glass och Baci (som om inte det skulle räcka!). De där julkakorna du hade med dig när du var hemma var ju ingen höjdare. Alls. Eller, den ena vet jag inte, det är ingen som har varit sugen nog för att prova. Jag tror oblatkakan avskräckte.

Snälla, bliv världens främsta glasstillverkare! Jag älskar glass. Jag skulle dyrka dig!

/Stora syster

Gelato artigianale a domicilio

Häromkvällen var jag hemma hos N och E. Tio i elva på kvällen blev E sugen på glass. Han rotade då fram ett reklamblad om hemleverans av glass! Fram till kl 23 kunde man beställa. Vi bestämde oss snabbt för att ta ett halvt kilo glass i fyra olika smaker och så ringde E till gelaterian. Tyvärr kunde vi inte få glass just den här kvällen, för det ösregnade ute och det stackars glassbudet hade fått riskera sitt liv för att leverera lite glass till oss.

Tänk vad fantastiskt att kunna beställa glass och sen få den levererad vid dörren! Jag tror jag ska lära mig att göra äkta italiensk glass och starta en gelateria någonstans i Sverige, kanske med hemleverans om det blir i någon större stad. Jag skulle bli stormrik! Eller vad tror du, stora syster?

/Lilla syster

Spruckna glas, brutalt uppvaknande, tråkigt farväl och ...gelato!

Gårkvällen var mycket trevlig. Jag och N pratade bland annat om kosmos, Bibeln och Israel utanför en bar. Kl 5 på morgonen följde jag och K med hem till N och hans italienske rumskompis E. Någon ville dricka 85%-ig absint (köpt i San Marino). K tog då fram E's favoritglas som han stulit från en restaurang i sin hemstad. N ville prova att blanda till absinten på riktigt sätt, det vill säga genom att först hälla upp lite absint i ett glas, lägga på en slags sked med små hål i över glaset, placera en sockerbit på skeden, dränka in sockerbiten i absint, tända på sockerbiten, hälla i sockret i glaset och därefter hälla på vatten. Något gick dock fruktansvärt fel! N råkade ha sönder E's favoritglas med hjälp av skeden! Nu gäller det att ta sig till E's hemstad och stjäla ett nytt glas! E verkar för övrigt ha en lätt kleptomanisk sida. Häromdagen berättade han till exempel att askfatet de har i köket är stulet i Stockholm!

Jag fick äran att sova på soffan. Runt kl 11 väcktes jag av den hemska dörrklockan och öppnade till slut dörren. Det var några som hade kommit för att titta på lägenheten. Jag väckte E och han flög upp ur sängen. Han hade totalt glömt bort att de skulle komma idag. Personer tittade på lägenheten i kanske två minuter och sen gick de. Det kändes hårt.

Sen gick jag, K och N in till centrum för att säga adjö till vår österrikiska vän som tråkigt nog åker hem imorgon. Där blev det glasspremiär! Jag tog Australiensisk hasselnöt och Che fatica farlo ("vad jobbigt att göra den", typ). Det var gottgottgott. Du är avundsjukavundsjukavundsjuk. Sen tog vi en promenad i vårsolen och hamnade till slut på en loppmarknad. Bella giornata!

/Lilla syster

En gammal hederlig lista

• Du ska få se presenten. Pazienza! Jag har försökt fota den, men det var för mörkt och blev inge bra. Ha inte för höga förväntningar bara! Historien bakom är inte heller så fantastisk, bara lite smårolig. Jag ska förresten skriva ner hela historien om resan till Slovenien och Kroatien.

• Ja, ni kan komma på besök v. 14! Ni är så välkomna så! Jag tycker dock inte om att mamma envisas med att prata om veckor istället för datum. Jag var tvungen att googla v. 14. Hmpf!

• Jag anser det inte riktigt ok att äta chokladbollar till middag, men nu är väl "skadan" redan skedd. Någon gång ibland kan det kanske vara ok, men det får inte bli en vana! Tänk istället BLÄ (bönor, linser, ärtor)!

• BRIO-ugglan var söt! N undrar dock vad man ska ha den till.

• "Det skäggiga könet" hade nog inte varit så lyckat, nej. Jag tror vi skulle få svårt att fylla den kategorin.

• Läser mamma vår blogg?

/Lilla syster

Venerdì sera!

Ojojoj, vad du har varit produktiv på den här bloggen, även kallad "den bästa blogg jag någonsin läst"! Jag undrar hur många bloggar personen som sa det har läst.

Jag hinner egentligen inte skriva nu, bara ett snabbt inlägg. Det är ju fredagkväll och jag ska ut och fira födelsedag! Buona serata!

/Lilla syster

"Den bästa bloggen jag någonsin läst"

/ Mamma

Det skäggiga könet

Är vad jag precis tänkte döpa en kategori till. Men det hade inte varit så lyckat va?

/Stora syster

"Explaining is not excusing; understanding is not forgiving."

ur förordet till Christopher R. Brownings Ordinary Men: Reserve Police Battalion 101 and the Final Solution in Poland

Jag skriver om regression...

... men jag har ju inte ens visat dig ett av mina senaste inköp: BRIO-ugglan.

Är han inte fin? Med sin träkropp, sina tygvingar och tygöron och en orange näbb som mer liknar en clownnäsa. Jag tycker att han är ganska så underbar.

För barn över 19 månader och flickor över 23 1/2 år.

/Stora syster

Funderar på att äta chokladbollar till middag

Är det okej?

/Stora syster

Besuch?

La Madre undrar om vi kan komma och hälsa på dig vecka 14. Kan vi?

/Stora syster

Som ett barn på julafton

Nej, nu får vi sluta, innan jag regresserar på riktigt och börjar krypa omkring på golvet med tummen i munnen. Men det är sant, jag blir barnsligt förtjust när jag blir utlovad presenter, speciellt såna trevliga opåkallade som den här.

Du har för övrigt blivit riktigt duktig på att ge presenter. Ringen har jag på mig ofta. Jag kommer däremot ihåg en julklapp jag fick från dig för många år sedan som resulterade i att jag skrev fula ord på min dörr.

Åh, gamla goda tider. Vad arg man kunde bli. Och vad långsint du var. Tur att vi förhoppningsvis har vuxit upp nu.

Nu vill jag höra historien!

/Stora syster

Present

Kära syster! Vill du veta vad det är för present jag har köpt till dig i Zagreb? Du får välja mellan två saker. Sen ska du få höra historian bakom. Spännande va? /Lilla syster

Teenage Riot

Helgen har spenderats på ett sätt föga passande för min numera höga ålder (pfft...). Jag har pluggat på tok för lite och sovit på tok för mycket.

Fredagskvällen spenderades hemma hos M och hennes kille, tillsammans med ett par andra vänner. M gjorde tacotårta och bjöd på kondiskakor, vi spelade yatzy (jag förlorade), vi kelade med de fina katterna. M bjöd på Minttu också...

På lördagen vaknade jag hemma hos D och hann inte med så mycket mer än att stiga upp och äta frukost. D skulle nämligen börja jobba 16.00... På lördagskvällen satt jag i min hörna i mammas soffa och surade för att jag hade blivit utlovad pizza men fått äta rester istället och för att det melodifestival på tv och jag inte fick byta kanal.

Söndagen sov jag också länge och hade resten av dagen diverse diskussioner på msn om diverse saker.

Sen var det måndag.

/Stora syster

Helgen som gått

Kära syster! Hur har helgen varit? Min har varit riktigt härlig. I lördags tog jag det lugnt och pluggade faktiskt! Jag läste över 50 sidor lingvistik. Inte så illa.

Söndagen tillbringades först på museum tillsammans med N, en portugisisk tjej och en turkisk kille. Vi var på ett musikmuseum och ett arkeologimuseum, båda med gratis inträde. Jag kan varmt rekommendera att ha med sig en arkeologistudent med sig när man går på arkeologimuseum!

Sen gick vi allihop hem till N och lagade mat. Efter att de andra hade gått hem tittade jag och N på dokumentären Videocracy. Helt fantastiskt bra! Den motsvarade alla förväntningar. Se den!

Innan jag gick hem från N igår kom vi överens om att jag skulle ta med grönsaker och farro och komma hem till honom för att äta lunch idag någon gång mellan kl 12 och 13. Jag kom runt halv ett. Då var herrn ännu inte uppstigen. Jag fick då äran att väcka honom. Det uppskattades!

Efter att vi hade ätit hjälpte jag honom att sätta upp lappar om uthyrning av hans gamla casa. Det är nämligen så att N måste hitta en person som kan överta hans gamla rum för att få tillbaka sin caparra, vilket är en summa man betalar som säkerhet när man flyttar in och sedan får tillbaka när man flyttar ut. Hans caparra är på två månadshyror, så det handlar om ganska mycket pengar. Vi tejpade alltså upp lappar längsmed hela Via Zamboni, universitetsgatan i Bologna, och hoppas nu på att någon hör av sig.

/Lilla syster

"Och medan jag gick föreställde jag mig att det fanns kontor överallt i stan som hade arkiv ingen någonsin hört talas om, till exempel arkiv som innehöll folks sista ord, folks vita lögner och alla falska ättlingar till Katarina den stora."

ur Kärlekens historia av Nicole Krauss

/Stora syster

En söndagshälsning

Melodifestival

Nu börjas det.

Suck.

/Stora syster

Beirut och äppelpaj

Kära syster! Jag sitter här i vårt charmiga (läs skitiga) kök och lyssnar på Beirut medan jag väntar på att äppelpajen jag har i ugnen ska bli färdig. Vad jag minns har jag aldrig misslyckats med en äppelpaj, eller? Nu är risken betydligt större. Varför? Jo, därför att jag befinner mig i Italien.

Eftersom jag alltid bakar paj på äpplen från våra träd hemma visste jag inte riktigt vad jag skulle ta för några äpplen inne på Coop (här uttalar man det som "kopp"). Jag tog en påse röda äpplen, men det är mycket möjligt att de är hemska. Det allra största riskmomentet är dock ugnen. Det är en gasugn. Gammal dessutom. Samtidigt som man håller in en knapp ska man antända en liten gaslåga längst ner i ugnen. Tricket är att först tända eld på en tandpetare som man sedan sticker in i gasen. Som du kanske förstår använder jag inte ugnen så ofta. Det går heller inte att veta ugnstemperaturen. Istället för att välja gradantal väljer man en siffra mellan ett och tio. Idag valde jag sju. Det var lite av en gissning. Kanske bli min äppelpaj "una merda" som jag och N så fint brukar uttrycka oss.

Sedan ska jag ta min äppelpaj, una merda eller ej, och promenera med den i lite över två kilometer hem till N. Han bor ju inte längre bara tio minuter ifrån mig. I hans nya lägenhet vankas middag. Innan idag vankades där lunch mellan mina två föreläsningar. Jag är bortskämd. / Lilla syster

I min väska

Idag åkte jag hem, Lilla syster! Jag ska vara hemma tills på tisdag och mest sitta i mammas soffa, hade jag tänkt. Och förstås träffa mina finingar så mycket jag bara kan. Fast i morgon ska jag jobba på mammas jobb. Uppstigning 05.30!

Med mig i resväskan hade jag ett gäng böcker. Ska man vara hemma i fem dagar och har varit lite dålig på att plugga på tentan som man snart ska ha får kroppen lida av tunga väskor. Överst i högen ligger Ordinary Men - Reserve Police Battalion 101 and the Final Solution in Poland av Christopher R. Browning (som ska vara läst och analyserad till på onsdag), 230 gram, Europa och världen under 1900-talet av Klas-Göran Karlsson, 465 gram, och Nordens historia av Harald Gustafsson, 805 gram.

Och till slut den ambitiösa titeln A History of World Societies av ett helt gäng författare. Vikt: 2532 gram.

Det ger en totalvikt på över 4032 gram. I don't suffer for art, I suffer for history!

/Stora syster

Om skägg och annan hårväxt

Det finns någonting med skäggväxt som gör mig fascinerad. Och förtjust. Jag är extra förtjust i stubb, både när den är i det där stickiga, riviga tillståndet som gör att man blir alldeles svidig när man stryker kinden mot den, och när den har blivit lite längre, så att den är mjuk och fin.

Det bästa är kanske att jag vet att jag är bland ett litet fåtal som får se D i hans skägg (till gruppen hör också familjen, några vänner och diverse pizzabagare) . Jag tycker om att vakna på söndagsmorgonen bredvid min man och hans skuggiga kinder. Och håret som han har sovit produkterna ur så att det lockar sig i luggen.

/Stora syster

Postcards from Italy

N fick mig att upptäcka Beirut och låten Postcards from Italy. Den har kommit att bli mitt soundtrack här i Italien.

http://www.youtube.com/watch?v=RjzVbXeD_8E

Det här med rätt och fel

Stora syster, du har fel angående en sak. Min kille är med största sannolikhet inte skäggigare än din kille. Han rakade sig nämligen idag. Jag har inte sett honom ännu, men han sa att han känner sig sorgsen och väntar redan på att skägget ska växa ut. Han tycker att han ser ut som ett barn utan skägg. Själv är jag nöjd så länge han inte har mustasch.

För några dagar sedan fick jag en rad kopierade foton på min pojk. De ser ut som mug shots. Det har till och med hans universitetslärare sagt. Jag fick också hans gamla European Health Insurance Card. Han är generös.

Du har dock helt rätt om min vän K. Hon gillar att gå balansgång på höga murar och andra saker, hänga och klänga på höga murar och andra saker och ligga på höga murar och andra saker.

Häromdagen fick jag och N ett varsitt halsband av henne. I dem hängde små tandkrämstuber. Det var sött. / Lilla syster

Apropå Göran Hägg och böcker

Den där Göran Hägg stötte jag på i Vatikanstaten en gång i tiden när han guidade pensionärer i Basilica di San Pietro. Han verkar vara en kunnig man.

Så boken är utgiven? Jag är en stolt lillasyster! Jag skryter om dig för alla twilight-älskare!/Lilla syster

Längtar. Sommar.

http://www.youtube.com/watch?v=Q9wX3jg1p7Y

Din kille är skäggigare än min

Efter att ha kollat igenom dina semesterbilder, kära syster, kan jag dra tre slutsatser: draken var häftig, din kille är skäggigare än min och din söta kompis K gillar att posera antingen lutandes mot eller utslängd över saker.

(Att du är söt var jag redan helt säker på, men du är sötare på stillbild än på kornig, hackig skype och det var trevligt att se dig.)

Dagens mått på framgång

Jag glömde berätta det för dig innan, Lilla syster, men mitt namn finns på adlibris (ja, och hos de flesta andra bokdistributörerna också)! Klickar man på det så kommer man till en helt egen sida, min sida! Den ska jag fylla...
/Stora syster

En bok om dagen? (eller mellan Hägg och syrén)

Trots att det är februari och jag fortfarande är januarifattig kunde jag inte låta bli att köpa nya böcker (det finns mycket jag inte kan låta bli att köpa, lilla syster). En av dem var Göran Häggs 1001 böcker du måste läsa innan du dör. Självklart tar jag titeln på största allvar och har beslutat mig för att läsa böckerna, helst långt innan jag dör.

/Stora syster

Cara sorella!

Vilken fin idé! Jag är fascinerad över hur fort det gick från det att du frågade mig om vi skulle skaffa blogg till att den var färdig. Det kan inte ha tagit mer än 30 minuter! Det ska bli riktigt spännade att se hur det här utvecklas!

Idag har jag varit på tre föreläsningar. Den sista av dem, Storia della lingua italiana ("Det italienska språkets historia"), var helt fantastico! Vi var många utbytesstudenter och professorn var helt salig över detta. Medan de italienska studenterna fick en lång litteraturlista fick vi en lista på två böcker, ur vilka vi bara ska läsa vissa utvalda kapitel. Jag tror det kan bli riktigt bra!/Lilla syster

Kära syster!

Jag har skaffat en blogg till oss. Här ska vi skriva om saker som händer oss, saker vi tänker på och saker som vi hoppas kommer att ske eller inte ske. Som ett sätt för oss att komma lite närmare. Jag tror att det blir fint. / Stora syster