"Han stod bortvänd rätt länge. Hans närvaro tyngde mig och retade mig. Jag tänkte be honom gå, lämna mig, när han plötsligt skrek till i ett slags utbrott och vände sig mot mig: 'Nej, jag kan inte tro er. Jag är säker på att det har hänt att ni har önskat er ett annat liv.' Jag svarade att det hade jag naturligtvis, men det betydde inte mer än när man önskade att man var rik, att man kunde simma mycket fort eller att man hade en vackrare mun. Det var samma sak. Men han hejdade mig och ville veta hur jag såg detta andra liv. Då var det jag som skrek 'Ett liv där jag kan minnas det här', och sen sa jag genast att nu hade jag fått nog. Han ville fortfarande tala med mig om Gud men jag gick fram mot honom och försökte förklara för honom en sista gång att jag hade så lite tid kvar. Jag ville inte slösa bort den på Gud. Han försökte byta ämne genom att fråga varför jag kallade honom 'monsieur' och inte 'min fader'. Det irriterade mig och jag svarade att han inte var min far: han stod på de andras sida."
ur Främlingen av Albert Camus
/Stora syster
tisdag 24 augusti 2010
lördag 7 augusti 2010
söndag 1 augusti 2010
Älska sommar
Vi lever, och bloggen lider.
Det är i alla fall skönt att ha dig hemma, lilla syster, även om du snart åker till din kärlek i Portugal och jag kanske har hunnit flytta härifrån med min innan du kommer tillbaka.
Det är första augusti idag, jag började jobba för över två veckor sedan och det känns som om man borde summera sommaren, hittills.
Allt har gått så fort, bara, så lite tid att njuta. Jag vill ha fler månader, och samtidigt vill jag ha en nyckel i handen till en alldeles lagom stor lägenhet på en annan plats. Jag har aldrig längtat så mycket till hösten som jag har gjort den här sommaren. Vi lägger nya spår, jag och Virvelvind, kanske blir det inlandsbanan, kanske blir det bergochdalbana. Men det känns bra.
Jag har spenderat så mycket fin tid med fina människor den här sommaren. Fantastiska saker har hänt med vädret och fantastiska saker följer med människorna. Öl är så god kall i skuggan, brunbränd hud är så vacker, alla leenden är så vackra när det är sommar och det skymmer. Sköna dagar på sköna stränder, sand i väskan, sand i mobilen. Kyssar, mygg och tropiska nätter. Nätter med bara ben och armar, bara kroppar. Hundpassning och böcker. En sommar som gått back en festival, en sommar av oro och längtan och lycka och väntan. En med uppfäst lugg på utväxt och brun panna. Grillning i parken och förändringar.
Det är väl. Och det är sommar kvar.
/Stora syster
Det är i alla fall skönt att ha dig hemma, lilla syster, även om du snart åker till din kärlek i Portugal och jag kanske har hunnit flytta härifrån med min innan du kommer tillbaka.
Det är första augusti idag, jag började jobba för över två veckor sedan och det känns som om man borde summera sommaren, hittills.
Allt har gått så fort, bara, så lite tid att njuta. Jag vill ha fler månader, och samtidigt vill jag ha en nyckel i handen till en alldeles lagom stor lägenhet på en annan plats. Jag har aldrig längtat så mycket till hösten som jag har gjort den här sommaren. Vi lägger nya spår, jag och Virvelvind, kanske blir det inlandsbanan, kanske blir det bergochdalbana. Men det känns bra.
Jag har spenderat så mycket fin tid med fina människor den här sommaren. Fantastiska saker har hänt med vädret och fantastiska saker följer med människorna. Öl är så god kall i skuggan, brunbränd hud är så vacker, alla leenden är så vackra när det är sommar och det skymmer. Sköna dagar på sköna stränder, sand i väskan, sand i mobilen. Kyssar, mygg och tropiska nätter. Nätter med bara ben och armar, bara kroppar. Hundpassning och böcker. En sommar som gått back en festival, en sommar av oro och längtan och lycka och väntan. En med uppfäst lugg på utväxt och brun panna. Grillning i parken och förändringar.
Det är väl. Och det är sommar kvar.
/Stora syster
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
